Jag fixar de inte, jag känner typ ingenting längre... De e inte bra, orken hinner inte ikapp allt som händer just nu. Jag ger upp, jag ger fanu me upp nu..

I pray everyday, to find someone who really cares, and understand but nobody does.
I try to think another way but it's to hard to push.
Please God help me through this.

För en sån som jag e de äckligt att tycka synd om sig själv men ibland måste de jobbiga ut någonstans